Gotlandskanin

Hur kunde det bli såhär?

Dottern frågade om hon inte kunde få en kanin och visst kunde hon väl det. Helt plötsligt visade det sig att en granne i byn hade gotlandskaniner i genbank och inte nog med det..... Hon hade precis fått en kull dessutom. Sagt och gjort, vi knatade dit och såg ut 2 stycken fina ungar, en till Saga och en till Bror.

Sedan gick det som det gick. Sota blev en av de mest produktiva honorna i hela genbanken. En helt perfekt hona som jag saknar i min genbank idag.

Som genbank bevarar vi ju de inre egenskaperna där till exempel goda moder egenskapar, lättfödd, bra temperament, produktiv utan krångel, friska är viktiga egenskaper som vi inte vill fördärva för att vi avlar på fel djur. Nu är det långt från alla djur som är så helt perfekta som Sota, ofta får man nöja sig med de som är tillräckligt bra och det är ok. Men om man har råkat få tag på ett sådant där praktexemplar som tickar i alla boxar håll hårt i det och avla på djuret så länge som det bara går. Man behöver inte vara orolig att det blir för många avkommor i genbanken. Kanske säljs många till liv. Men i slutändan är det bara en bråkdel som lämnar bestående avtryck i genpoolen.


För att faktiskt vara med och bevarar rasen måste man vara genbank och ha kontrakt med Föreningen Gotlandskaninen. Ett oerhört härligt gäng att hänga med så det rekommenderar jag varmt av många olika orsaker.